Sanningen är att syftet med det verk som utförs nu är att få människor att överge Satan, överge sin gamla förfader. Alla domar efter ordet syftar till att avslöja mänsklighetens fördärvade sinnelag och göra det möjligt för folk att förstå livets väsen. Dessa upprepade domar genomtränger folks hjärtan.
Varje dom påverkar deras öde direkt och är menad att såra deras hjärtan så att de kan släppa taget om alla dessa saker och på så vis lära känna livet, lära känna denna smutsiga värld och även lära känna Guds visdom och allmakt samt lära känna denna av Satan fördärvade mänsklighet. Ju mer av den här sortens tuktan och dom, desto mer kan människans hjärta såras och desto mer kan hennes ande väckas till liv. Att väcka andarna hos dessa extremt fördärvade och allra djupast bedragna människor till liv är målet med den här sortens dom. Människan har ingen ande, det vill säga hennes ande dog för länge sedan och hon vet inte att det finns en himmel, vet inte att det finns en Gud och vet absolut inte att hon kämpar i dödens avgrund. Hur skulle det då vara möjligt för henne att veta att hon lever i det här onda helvetet på jorden? Hur skulle hon möjligtvis kunna veta att hennes ruttna lik, genom Satans fördärv, har fallit ner till dödens Hades? Hur skulle hon möjligtvis kunna veta att allt på jorden sedan länge förstörs av mänskligheten bortom all räddning? Och hur skulle hon möjligtvis kunna veta att Skaparen har kommit till jorden i dag och letar efter en grupp fördärvade människor som han kan rädda? Till och med när människan har upplevt varje möjlig förfining och dom är hennes slöa medvetande fortfarande knappt vaket och praktiskt taget likgiltigt. Mänskligheten är så förfallen! Även om den här sortens dom är som det grymma haglet som faller ner från himlen, är den till största nytta för människan. Om människor inte dömdes på det här sättet skulle inga resultat uppnås och det skulle vara fullständigt omöjligt att rädda människor från misärens avgrund. Om det inte vore för det här verket skulle det vara väldigt svårt för folk att stiga upp ur Hades eftersom deras hjärtan har varit döda länge och deras andar har trampats ner av Satan för länge sedan. Det som krävs för att rädda er som har sjunkit ner till förfallets bottenlösa djup är att ihärdigt ropa till er och ihärdigt döma er, och först då kommer era iskalla hjärtan att väckas till liv.
Ert kött, era överdrivna önskemål, er girighet och er lust är för djupt rotad i er. Dessa ting kontrollerar så ständigt era hjärtan att ni är oförmögna att kasta av er oket av dessa feodala och förfallna tankar. Ni längtar varken efter att förändra er aktuella situation eller att komma undan mörkrets inflytande. Ni är helt enkelt bundna vid dessa ting. Även om ni vet att ett sådant liv är för smärtsamt och att en sådan värld är för mörk har fortfarande absolut inte en enda av er modet att förändra ett liv av det här slaget. Ni längtar bara efter att komma undan den här sortens verkliga liv, befria era själar från skärselden och leva i en fridfull, lycklig, himmelsliknande miljö. Ni är inte villiga att utstå svårigheter för att förändra de liv ni lever nu, och inte heller är ni villiga att leta inom denna dom och tuktan efter livet som ni bör träda in i. I stället drömmer ni fullkomligt orealistiska drömmar om den där vackra världen bortom köttet. Livet ni längtar efter är ett som ni utan ansträngning kan få utan att lida någon smärta. Det är fullständigt orealistiskt! Det ni hoppas på är nämligen inte att leva ut en meningsfull livstid i köttet och erhålla sanningen under loppet av en livstid, det vill säga att leva för sanningen och att stå upp för rättvisan. Det här är inte vad ni skulle betrakta som ett strålande, fantastiskt liv. Ni känner att det här inte skulle vara ett glamoröst eller meningsfullt liv. Enligt er skulle ni verkligen nedvärdera er själva om ni levde ett sådant liv! Även om ni accepterar denna tuktan i dag eftersträvar ni ändå inte att vinna sanningen eller att leva ut sanningen i nuet, utan snarare att kunna träda in i ett lyckligt liv bortom köttet senare. Ni söker inte efter sanningen och står inte upp för sanningen, och ni existerar verkligen inte för sanningen. Ni eftersträvar inte att träda in i dag, utan ni tänker istället hela tiden på ”en dag”, blickar mot den blå himlen, gråter bittra tårar och förväntar er att en dag bli tagna till himlen. Vet ni inte att ert tänkande redan saknar kontakt med verkligheten? Ni fortsätter tänka att Frälsaren av oändlig vänlighet och medkänsla utan tvekan kommer att komma en dag för att ta dig med sig, som har utstått stora svårigheter och lidanden i den här världen, och att han utan tvekan kommer att avkräva hämnd för dig som har behandlats orättvist och förtryckts. Är du inte full av synd? Är du den enda som har lidit i den här världen? Du har själv fallit ner i Satans domän och lidit, och ändå är du fortfarande i behov av att Gud ska hämnas dig? De som inte kan uppfylla Guds krav – är de inte alla Guds fiender? De som inte tror på den inkarnerade Guden – är de inte antikrist? Vad är dina goda gärningar värda? Kan de ersätta ett hjärta som tillber Gud? Du kan inte ta emot Guds välsignelse enbart genom att göra några goda gärningar, och Gud kommer inte att hämnas oförrätter mot dig bara för att du har blivit orättvist behandlad och förtryckt. De som tror på Gud men inte känner Gud än, men som gör goda gärningar – är inte alla de också tuktade? Du tror bara på Gud, vill bara att Gud ska gottgöra dig och hämnas oförrätterna du utsatts för, och vill att Gud ska erbjuda dig en utväg ur ditt lidande. Men du vägrar lägga någon vikt vid sanningen, och inte heller törstar du efter att leva ut sanningen. Ännu mindre klarar du av att fly undan detta hårda, tomma liv. I stället tittar du förväntansfullt mot Gud för att han ska lösa dina klagomål och lätta på dimman i din tillvaro samtidigt som du lever ditt liv i köttet och ditt syndiga liv. Hur är det möjligt? Om du innehar sanningen kan du följa Gud. Om du har utlevande kan du vara en manifestation av Guds ord. Om du har livet kan du glädjas åt Guds välsignelse. Bara de som innehar sanningen kan glädjas åt Guds välsignelse. Gud garanterar gottgörelse för dem som älskar honom helhjärtat samt utstår svårigheter och lidanden, inte för dem som bara älskar sig själva och har fallit offer för Satans bedrägerier. Hur kan det finnas godhet i dem som inte älskar sanningen? Hur kan det finnas rättfärdighet i dem som bara älskar köttet? Är inte rättfärdighet och godhet fullkomligt kopplade till sanningen? Är de inte reserverade för dem som älskar Gud helhjärtat? De som inte älskar sanningen och som inte är annat än ruttnande lik – bär inte alla dessa människor på ondska? De som är oförmögna att leva ut sanningen – är de inte alla sanningens fiender? Och hur är det med er?
Om du kan komma undan dessa mörkrets influenser och skilja dig från dessa orena ting, om du kan bli helig, då betyder det att du innehar sanningen. Det betyder inte att din natur har förändrats, utan bara att du kan omsätta sanningen i praktiken och försaka köttet. Det är vad de som har blivit renade från skuld har gjort. Huvudsyftet med erövrandets verk är att rentvå mänskligheten från skuld så att människan kan besitta sanningen, eftersom människan nu förstår alltför lite sanning! Att göra erövrande verk på dessa människor är av djupaste vikt. Ni har alla hamnat under mörkrets påverkan och blivit allvarligt sårade. Målet med detta verk är då att låta er lära känna den mänskliga naturen och på så vis leva ut sanningen. Att göras fullkomliga är något som alla skapade varelser borde acceptera. Om detta stadiums verk enbart handlar om att göra människor fullkomliga, då skulle det kunna göras i England eller Amerika eller Israel. Det skulle kunna göras med folket i vilken nation som helst. Erövrandets verk är emellertid selektivt. Det första steget av erövrande verk är kortsiktigt; det kommer också att användas för att förödmjuka Satan och erövra hela universum. Det här är det inledande erövrande verket. Man kan säga att varje skapad varelse som tror på Gud kan göras fullkomlig eftersom att göras fullkomlig är något som bara kan uppnås efter en långsiktig förändring. Men att erövras är något annat. Typexemplaret och modellen för erövring måste vara den som släpar efter mest, lever i det djupaste mörkret och även är den mest nedbrutna, mest ovilliga att acceptera Gud och mest olydiga mot Gud. Det här är den sortens person som kan vittna om att ha blivit erövrad. Huvudmålet med det erövrande verket är att besegra Satan. Huvudmålet med att göra människor fullkomliga, å andra sidan, är att vinna människor. Det är att göra det möjligt för människor att bära vittnesbörd när de har blivit erövrade om att detta erövrande verk har placerats här, på människor som ni. Syftet är att människor ska bära vittnesbörd efter att ha blivit erövrade. Dessa erövrade människor kommer att användas för att uppnå målet att förödmjuka Satan. Så vilken är den huvudsakliga erövringsmetoden? Tuktan, dom, att kasta förbannelser och avslöja – att använda det rättfärdiga sinnelaget för att erövra människor så att de är fullständigt övertygade på grund av Guds rättfärdiga sinnelag. Att använda ordets verklighet och att använda ordets auktoritet för att erövra människor och övertyga dem fullständigt – det här är vad det innebär att bli erövrad. De som har gjorts fullkomliga klarar inte bara av att uppnå lydnad efter att ha blivit erövrade, utan de klarar också av att ha kunskap om domens verk, ändra sitt sinnelag och känna Gud. De upplever vägen till att älska Gud och är fyllda med sanningen. De vet hur man upplever Guds verk, klarar av att lida för Guds skull och har sina egna viljor. De fullkomliga är de som har en faktiskt förståelse för sanningen tack vare att de har upplevt Guds ord. De erövrade är de som känner till sanningen men inte har accepterat sanningens verkliga betydelse. När de har blivit erövrade lyder de, men deras lydnad är helt och hållet resultatet av domen de har fått. De har ingen som helst förståelse för den verkliga betydelsen bakom många sanningar. De erkänner sanningen verbalt, men de har inte trätt in i sanningen; de förstår sanningen, men de har inte upplevt sanningen. Det verk som utförs mot dem som görs fullkomliga inkluderar tuktan och domar, tillsammans med tillhandahållandet av liv. En person som värdesätter att träda in i sanningen är en person som ska göras fullkomlig. Skillnaden mellan de som ska göras fullkomliga och de erövrade består i huruvida de träder in i sanningen. De som förstår sanningen, har trätt in i sanningen och lever ut sanningen är de fullkomliga. De som inte förstår sanningen och inte träder in i sanningen, det vill säga de som inte lever ut sanningen, är människor som inte kan göras fullkomliga. Om sådana människor nu klarar av att lyda fullständigt så är de erövrade. Om de erövrade inte söker sanningen – om de följer men inte lever ut sanningen, om de får syn på och hör om sanningen men inte värdesätter att leva ut sanningen – kan de inte göras fullkomliga. De som ska göras fullkomliga utövar sanningen i enlighet med fullkomlighetens väg, det vill säga de utövar sanningen grundad på fullkomlighetens väg. På det här sättet uppfyller de Guds vilja och de görs fullkomliga. Alla som följer ända till slutet innan det erövrande verket avslutas är erövrade, men kan inte påstå sig vara fullkomliga. De fullkomliga refererar till dem som, efter att det erövrande verket är avslutat, kan sträva efter sanningen och vinnas av Gud. Det refererar till dem som, när erövringsverket är över, står stadigt i motgång och lever ut sanningen. Det som skiljer att bli erövrad från att göras fullkomlig är skillnader i verkandets steg och skillnader i graden till vilken människor förstår och träder in i sanningen. Alla som inte har gett sig in på vägen till fullkomlighet, det vill säga de som inte äger sanningen, kommer i slutändan fortfarande att elimineras. Bara de som äger sanningen och som lever ut sanningen kan vinnas helt av Gud. Det vill säga, de som lever ut Petrus avbild är de fullkomliga, medan alla andra är de erövrade. Verket som utförs mot alla de som erövras består helt enkelt av att kasta av förbannelser, tukta och uppvisa vrede, och det som drabbar dem är helt enkelt rättfärdighet och förbannelser. Att verka på en sådan person är att rakt på sak avslöja – att avslöja det fördärvade sinnelaget inom honom så att han känner igen det i sig själv och är fullkomligt övertygad. När människan väl är helt lydig avslutas det erövrande verket. Även om de flesta fortfarande inte försöker förstå sanningen, kommer det erövrande verket att vara över.
…
Fullständig text
Källa: Allsmäktige Guds Kyrka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar