Kapitel 3 Sanningarna om Guds verks tre stadier

2. Målet med de tre stadierna i Guds verk

Relevanta ord från Gud:

Hela min förvaltningsplan, en plan som sträcker sig över sextusen år, består av tre skeden, eller tre åldrar: lagens tidsålder i begynnelsen, nådens tidsålder (vilken också är återlösningens tidsålder) samt rikets tidsålder i de sista dagarna. Mitt verk under dessa tre tidsåldrar varierar i innehåll i enlighet med varje tidsålders natur, men i varje skede stämmer det överens med människans behov – eller, för att vara mer exakt, det görs i enlighet med de trick som Satan använder i kriget jag för mot honom. Syftet med mitt verk är att vinna över Satan, manifestera min visdom och allmakt, avslöja alla Satans trick och därmed rädda hela den mänskliga rasen, vilken lever under hans domän. Det är att visa min visdom och allmakt samtidigt som jag avslöjar Satans outhärdliga ohygglighet. Det är också att lära mina skapelser att skilja mellan gott och ont, att veta att jag är härskaren över alla ting, att se tydligt att Satan är mänsklighetens fiende, den lägsta av de lägsta, den onde, och att med fullkomlig säkerhet skilja mellan gott och ont, sanning och falskhet, helighet och smuts, och mellan vad som är fantastiskt och vad som är skamligt. På det här sättet kommer den okunniga mänskligheten att kunna vittna om mig att det inte är jag som fördärvar mänskligheten och att endast jag – skapelsens Herre – kan rädda mänskligheten, kan ge människan saker för hennes glädje. De kommer att inse att jag är alla tings härskare och att Satan bara är en av de varelser som jag skapade och som sedan vände sig emot mig. Min sextusenåriga förvaltningsplan är uppdelad i tre skeden för att uppnå följande effekt: att göra det möjligt för mina skapelser att bli mina vittnen, att förstå min vilja och att veta att jag är sanningen.

Utdrag ur ”Den sanna historien bakom verket under återlösningens tidsålder” i ”Ordet framträder i köttet”

Du måste veta att oavsett vilket verk Gud utför förändras inte syftet med hans verk, kärnan i hans verk eller hans vilja med människan. Oavsett hur hårda hans ord är, oavsett hur fientlig omgivningen är, förändras inte principerna för hans verk eller hans avsikt att frälsa människan. Kärnan i hans verk kommer inte att förändras, förutsatt att det inte är uppenbarelsen av människans ändpunkt eller slutmål, den sista etappens verk eller verket med att avsluta Guds hela förvaltningsplan och förutsatt att det äger rum medan han arbetar människan. Kärnan kommer alltid att vara mänsklighetens frälsning. Detta bör vara grundvalen för er tro på Gud. Målsättningen med verkets tre stadier är hela mänsklighetens frälsning, vilket innebär att människan räddas fullständigt undan Satans styre. Även om vart och ett av verkets tre stadier har olika mål och betydelse, är varje stadium en del av verket med att frälsa mänskligheten och utgör olika frälsningsverk som utförs alltefter mänsklighetens behov.

Utdrag ur ”Att känna till de tre stadierna i Guds verk är vägen till att känna Gud” i ”Ordet framträder i köttet”

Oavsett vad Gud gör eller med vilka medel han gör det, oavsett kostnaden eller hans målsättning, förändras inte syftet med hans handlingar. Hans syfte är att arbeta in Guds ord, Guds krav och Guds vilja för människan i människan; syftet är med andra ord att arbeta in i människan allt som Gud anser vara positivt i enlighet med hans steg, att göra människan förmögen att förstå Guds hjärta och fatta Guds innersta väsen, att låta henne lyda Guds suveränitet och arrangemang, och därmed låta människan uppnå fruktan för Gud och skyende av det onda — allt detta som är en aspekt av Guds syfte med allt han gör. Den andra aspekten är att eftersom Satan är den kontrasterande bakgrunden och redskapet i Guds verk överlämnas människan ofta till Satan: detta är de medel Gud använder för att låta människor se Satans ondska, fulhet och föraktlighet i hans frestelser och angrepp, och därmed få folk att hata Satan och kunna känna och känna igen det som är negativt. Den här processen låter dem gradvis befria sig från Satans kontroll och från Satans anklagelser, störning och angrepp tills de — tack vare Guds ord, sin kunskap om och lydnad mot Gud, samt sin tro på Gud och fruktan för honom — triumferar över Satans angrepp och triumferar över Satans anklagelser; först då kommer de att ha blivit fullständigt räddade undan Satans styre. Människors räddning betyder att Satan har besegrats, det betyder att de inte längre är maten i Satans mun — att Satan har släppt dem fria i stället för att sluka dem. Det beror på att dessa människor är rättskaffens, att de har tro, lydnad och fruktan för Gud och att de bryter fullständigt med Satan. De får Satan att skämmas, de gör honom till en ynkrygg och besegrar honom i grunden. Deras fasta beslut att följa Gud och deras lydnad mot och fruktan för Gud besegrar Satan och får honom att släppa taget om dem helt och hållet. Den sortens människor är de enda som verkligen har vunnits av Gud och det är detta som är Guds ultimata syfte med att frälsa människan.

Utdrag ur ”Guds verk, Guds sinnelag och Gud själv II” i ”Ordet framträder i köttet”

Sådan är Guds förvaltning: att överlåta mänskligheten till Satan – en mänsklighet som inte vet vad Gud är, vad Skaparen är, hur man tillber Gud och varför det är nödvändigt att underkasta sig Gud – och ge Satans fördärv fritt spelrum. Steg för steg återvinner Gud sedan människan ur Satans grepp, tills människan tillber Gud helt och avvisar Satan. Det är Guds förvaltning. Det hela låter som en mytisk berättelse och det verkar förvirrande. Människor tycker att det är som en mytisk berättelse och det beror på att de inte har en aning om hur mycket människan har varit med om de senaste flera tusen åren, än mindre vet de hur många berättelser som har utspelat sig inom rymden av detta universum. Det beror också på att de inte kan greppa den mer häpnadsväckande, mer skrämmande värld som existerar bortom den materiella världen men som deras dödliga ögon hindrar dem från att se. Den ter sig obegriplig för människan och det beror på att människan saknar insikt i betydelsen av Guds frälsning av mänskligheten och betydelsen av Guds förvaltningsverk och inte förstår hur Gud slutligen vill att människosläktet ska vara. Är det en mänsklighet besläktad med Adam och Eva, ofördärvad av Satan? Nej! Syftet med Guds förvaltning är att vinna en grupp människor som tillber Gud och underkastar sig honom. Denna mänsklighet har blivit fördärvat av Satan men ser inte längre Satan som sin far. Den känner igen Satans fula tryne och avvisar det och kommer inför Gud för att godta hans dom och tuktan. Den vet vad som är fult och hur det står i kontrast till det som är heligt, och den känner igen Guds storhet och Satans ondska. En sådan mänsklighet kommer inte längre att arbeta för Satan, eller tillbe Satan, eller avguda Satan. Det beror på att det är en grupp människor som verkligen har vunnits av Gud. Detta är innebörden av Guds förvaltning av mänskligheten.

Utdrag ur ”Människan kan endast bli räddad under Guds förvaltning” i ”Ordet framträder i köttet”

Gud skapade mänskligheten, placerade den på jorden och har lett den fram till idag. Sedan frälste han mänskligheten och tjänade som ett syndoffer för mänskligheten. I slutänden måste han ändå erövra mänskligheten, frälsa mänskligheten fullständigt och återställa den till dess ursprungliga skepnad. Det är det verk som han har varit engagerad i från början till slut – att återställa människan till hennes ursprungliga avbild och hennes ursprungliga skepnad. Han ska grundlägga sitt rike och återställa människans ursprungliga skepnad, vilket innebär att han ska återställa sin auktoritet på jorden och återställa sin auktoritet i hela skapelsen. Människan miste sitt gudfruktiga hjärta efter att ha blivit fördärvad av Satan, miste den funktion som en av Guds skapade varelser bör ha och blev en fiende som var olydig mot Gud. Människan levde under Satans domän och lydde Satans befallningar, så Gud hade inget sätt att verka bland sina skapade varelser och hade än mindre förmåga att väcka rädsla hos sina skapade varelser. Människan skapades av Gud och borde tillbe Gud, men i själva verket vände människan Gud ryggen och tillbad Satan. Satan blev avguden i människans hjärta. På det viset förlorade Gud sin ställning i människans hjärta, vilket betyder att han förlorade meningen med att ha skapat människan, och för att återställa meningen med att ha skapat människan var han tvungen att återställa människans ursprungliga skepnad och befria människan från hennes fördärvade sinnelag. För att kunna återkräva människan från Satan måste han frälsa människan från synden. Endast därigenom kan han successivt återställa människans ursprungliga skepnad och återställa människans ursprungliga funktion och i slutänden återställa sitt rike. Den slutliga tillintetgörelsen av dessa olydnadens söner kommer också att ske för att människan ska kunna tillbe Gud bättre och leva bättre på jorden. Eftersom Gud skapade människan kommer han att göra så att människan tillber honom; eftersom han vill återställa människans ursprungliga funktion kommer han att återställa den helt, utan några besudlanden. Att återställa hans auktoritet innebär att få människan att tillbe honom och få människan att lyda honom. Det innebär att han ska få människan att leva på grund av honom och få hans fiender att förgås till följd av hans auktoritet; det innebär att han ska låta minsta del av sig själv leva kvar bland mänskligheten och utan något motstånd från människan. Det rike som han vill upprätta är hans eget rike. Den mänsklighet som han vill ha är en som tillber honom, en som lyder honom fullt ut och har hans härlighet. Om han inte frälser den fördärvade mänskligheten blir det inget av meningen med att han skapade människan, han kommer inte att ha någon auktoritet bland människor och hans rike kan inte längre existera på jorden. Om han inte tillintetgör de fiender som är olydiga mot honom kommer han inte kunna uppnå sin fullkomliga härlighet, inte heller kunna upprätta sitt rike på jorden. Dessa är symbolerna för fullbordandet av hans verk och symbolerna för fullbordandet av hans stora plan: att totalt tillintetgöra den del av mänskligheten som är olydig mot honom och föra dem som har fulländats in i vila. När mänskligheten har blivit återställd till sin ursprungliga skepnad, när människorna kan fullfölja sina respektive plikter, hålla sig på sin plats och hörsamma alla Guds planer, kommer Gud att ha fått en grupp människor på jorden som tillber honom, och då har han också upprättat ett rike på jorden där man tillber honom. Han kommer att ha en evig seger på jorden och de som motsätter sig honom ska förgås för all evighet. Detta kommer att återställa hans ursprungliga avsikt med att skapa människan; det kommer att återställa hans avsikt med att skapa allt och det kommer också att återställa hans auktoritet på jorden, hans auktoritet bland allt och auktoriteten bland hans fiender. Dessa är symbolerna för hans totala seger. Efter det ska mänskligheten träda in i vila och träda in i en tillvaro enligt det rätta spåret. Gud kommer också att träda in i evig vila med människan och träda in i ett evigt liv som delas av Gud och människan. Orenheten och olydnaden på jorden ska försvinna och likaså klagan på jorden. Inget av det som motsätter sig Gud på jorden kommer att existera. Endast Gud och de människor som han har frälst ska finnas kvar; endast hans skapelse ska finnas kvar.

Utdrag ur ”Gud och människan ska träda in i vila tillsammans” i ”Ordet framträder i köttet”

När verkets tre stadier avslutas kommer det att bildas en grupp med dem som vittnar om Gud, en grupp med dem som känner Gud. Dessa människor kommer alla att känna Gud och vara i stånd att omsätta sanningen i praktiken. De kommer att besitta mänsklighet och förnuft och alla kommer de att känna till de tre stadierna i Guds frälsningsverk. Detta är det verk som slutligen kommer att genomföras och dessa människor är utkristalliseringen av det 6000-åriga förvaltningsverket och det mäktigaste vittnesbördet om Satans slutgiltiga nederlag.

Utdrag ur ”Att känna till de tre stadierna i Guds verk är vägen till att känna Gud” i ”Ordet framträder i köttet”

Alla människor behöver förstå syftet med mitt verk på jorden, det vill säga det slutliga målet med mitt verk och vilken nivå jag måste uppnå i det här verket innan det kan slutföras. Om folk, efter att ha gått runt med mig ända fram till denna dag, inte förstår vad mitt verk handlar om, har de då inte gått med mig förgäves? Folk som följer mig bör känna till min vilja. Jag har verkat på jorden i tusentals år och fram till denna dag utför jag fortfarande mitt verk på det här sättet. Även om mitt verk består av exceptionellt många saker förblir syftet med detta verk alltid detsamma. Precis som det jag gör, trots att jag till exempel är fylld av dom och tuktan gentemot människan, ändå är för att rädda henne, och för att bättre sprida mitt evangelium och expandera mitt verk ytterligare bland alla de hedniska nationerna, när människan väl har fulländats. Så i dag, vid en tidpunkt då många människor sedan länge har levt i stor besvikelse över sina förhoppningar, fortsätter jag ändå med mitt verk. Jag fortsätter med det verk jag måste göra för att döma och tukta människan. Trots det faktum att människan är trött på vad jag har att säga och oberoende av det faktum att hon inte har någon önskan att bry sig om mitt verk, gör jag fortfarande min plikt eftersom syftet med mitt verk förblir oförändrat och min ursprungliga plan inte kommer att förstöras. Syftet med min dom är att göra det möjligt för människan att lyda mig bättre och syftet med min tukt är att låta människan förändras på ett mer effektivt sätt. Även om det jag gör är för min förvaltnings skull, har jag aldrig gjort något som inte har varit till människans fördel. Det beror på att jag vill göra alla nationer utanför Israel lika lydiga som israeliterna, och göra dem till riktiga människor, så att jag kommer att ha ett fäste i länderna utanför Israel. Det här är min förvaltning, det här är det verk jag åstadkommer bland de hedniska nationerna. Det finns fortfarande många människor som inte förstår min förvaltning, eftersom de inte har något intresse för sådana saker, utan bara bryr sig om sin egen framtid och sina egna slutmål. Vad jag än säger är människor fortfarande likgiltiga inför det verk jag utför och fokuserar i stället enbart på sina framtida slutmål. Hur ska mitt verk kunna expandera om saker och ting fortsätter på det här viset? Hur kan mitt evangelium då spridas över världen? Ni bör veta att när mitt verk expanderar kommer jag att sprida ut er och jag kommer att slå till mot er, precis som Jehova slog till mot var och en av Israels stammar. Allt detta kommer att göras för att sprida mitt evangelium över jorden och för att sprida mitt verk till de hedniska nationerna så att mitt namn upphöjs av både vuxna och barn, och mitt heliga namn kan upphöjas av munnar som tillhör folk från alla stammar och nationer. I denna sista era kommer jag göra så att mitt namn upphöjs bland de hedniska nationerna, göra så att mina gärningar ses av hedningarna för att de ska kalla mig den Allsmäktige för mina gärningars skull, och göra så att mina ord snart förverkligas. Jag kommer att låta alla människor veta att jag inte bara är israeliternas Gud, utan även Gud över alla de hedniska nationerna, till och med dem som jag har förbannat. Jag kommer att låta alla människor se att jag är hela skapelsens Gud. Detta är mitt största verk, syftet med min verkningsplan för de sista dagarna och det enda verk som ska fullbordas under de sista dagarna.

Utdrag ur ”Arbetet med att sprida evangeliet är också arbetet med att frälsa människorna” i ”Ordet framträder i köttet”

Källa: Allsmäktige Guds Kyrka

Vad troende bör ha för perspektiv

Vad är det människan har fått sedan hon började tro på Gud? Vad har du fått veta om Gud? Hur mycket har du förändrats genom din tro på Gud? Ni vet alla att människans tro på Gud inte bara handlar om att frälsa själen och att må bra i köttet, och det handlar inte heller om att berika sitt eget liv genom kärleken till Gud, och så vidare. Det ligger till så att om du älskar Gud för att må bra i köttet eller känna tillfälligt välbehag, så kan du visserligen nå höjden av din kärlek till Gud och inte behöva be om någonting längre, men den kärlek du söker är då ändå en oren kärlek och behagar inte Gud. De som använder kärleken till Gud för att berika sina tråkiga liv och fylla en tomhet i sina hjärtan är de som strävar efter att leva bekvämt, inte de som verkligen strävar efter att älska Gud. Den sortens kärlek är emot ens vilja, en jakt på känslomässigt välbehag, och Gud behöver inte den sortens kärlek. Av vilket slag är då den kärlek du har? Varför älskar du Gud? Hur mycket sann kärlek har du till Gud just nu? De flesta av er har just den kärlek vi talade om. Den sortens kärlek kan bara behålla status quo – den kan inte bli en sådan kärlek som varar för evigt, inte slå rot i människan. Den sortens kärlek är som en blomma som blommar och vissnar utan att bära frukt. Med andra ord: När du en gång har älskat Gud på det sättet och det inte finns någon som kan leda dig på vägen framåt, så kommer du att falla. Om du bara kan älska Gud under den tid då du älskar Gud, och inte efteråt ändrar någonting av din livsinställning, så kommer du att fortsätta vara innesluten i mörker, där du inte kan fly och fortfarande inte slipper manipuleras och luras av Satan. Ingen sådan människa kan helt och hållet vinnas av Gud; i slutändan tillhör hennes ande, själ och kropp alltjämt Satan. Det är ingen tvekan om det. De som inte helt kan vinnas av Gud kommer alla att återgå till sin ursprungliga plats, det vill säga tillbaka till Satan, och de kommer att hamna i sjön som brinner av eld och svavel och få finna sig i nästa steg i straffet från Gud. De som vinns av Gud är de som gör uppror mot Satan och flyr från hans överhöghet. Sådana människor kommer officiellt att räknas in i rikets folk. Det är så rikets folk blir till. Är du villig att bli en sådan människa? Är du villig att vinnas av Gud? Är du villig att fly undan Satans överhöghet och återvända till Gud? Tillhör du Satan eller är du inräknad i rikets folk? Sådana saker borde stå helt klart och inte behöva förklaras vidare.

Förr i tiden var det många som framlevde med mänskliga ambitioner och föreställningar, för mänskliga förhoppningars skull. Detta ska inte diskuteras nu. Nyckeln är att hitta en trosutövning som gör det möjligt för var och en av er att behålla ett normalt tillstånd inför Gud och att gradvis bryta er loss från de bojor som Satans inflytande utgör, så att ni kan vinnas av Gud, och leva ut det som Gud begär av er här på jorden. Det är bara det som uppfyller Guds önskan. Många tror på Gud, men vet ändå varken vad det är Gud önskar eller vad det är Satan önskar. De tror på ett dåraktigt sätt och följer blint andra, och har därför aldrig haft ett normalt kristet liv; de har inga normala personliga relationer, än mindre en normal relation mellan människa och Gud. Av detta kan man se att människans bekymmer och felsteg, och andra faktorer som kan omintetgöra Guds vilja, är många. Det räcker för att bevisa att människan inte har trätt in på rätt spår och inte heller har upplevt det verkliga livet. Vad innebär det då att träda in på rätt spår? Att träda in på rätt spår betyder att du alltid kan komma inför Gud med lugnt hjärta och umgås förtroligt med Gud, och gradvis inse vad som saknas hos människan och långsamt vinna en djupare kunskap om Gud. På så vis får du varje dag ny blick och upplysning i din ande; din längtan växer, och du strävar efter att komma in i sanningen. Varje dag får du nytt ljus och ny förståelse. På den här vägen bryter du dig gradvis loss från Satans inflytande, och ditt liv växer sig större. En sådan människa har trätt in på rätt spår. Bedöm dina egna faktiska erfarenheter och undersök den väg du har tagit i din tro på Gud jämfört med vad som sagts ovan. Är du en som är inne på rätt spår? På vilka sätt har du brutit dig loss från Satans bojor och inflytande? Om du fortfarande inte har trätt in på rätt spår, så har du fortfarande band till Satan som måste skäras av. Och kan en sådan strävan efter kärlek till Gud leda till en kärlek som är äkta, hängiven och ren? Du säger att din kärlek till Gud är orubblig och att du känner den i hjärtat, men ändå har du inte brutit dig loss från Satans bojor. Driver du då inte med Gud? Om du vill få en ren kärlek till Gud, vinnas helt och hållet av Gud och bli inräknad i rikets folk, då måste du först se till att trätta in på rätt spår.

Källa: Den Allsmäktige Guds kyrka

Lovsång - Skaparens uppriktiga känslor gentemot mänskligheten (textvideo)

 

Lovsång - Skaparens uppriktiga känslor gentemot mänskligheten (textvideo)

Skaparen befinner sig ständigt bland människorna,

han samtalar alltid med människan och hela skapelsen,

och att han utför nya gärningar varje dag.

Hans väsen och sinnelag

kommer till uttryck i hans samtal med människan.

Hans tankar och idéer

uppenbaras fullständigt i hans gärningar. ‌

Han åtföljer och iakttar alltid mänskligheten.

‌Han talar stilla till mänskligheten

och hela skapelsen med sina tysta ord:

Gud är i himlarna och Gud är hos sin skapelse. ‌

Gud vakar; Gud väntar;

Gud finns vid din sida …‌

Hans händer är varma och starka,

hans fotsteg är lätta,

hans röst är mjuk och behaglig,

hans skepnad passerar och vänder sig om

och omfamnar hela mänskligheten,

hans ansikte är vackert och milt.

Han har aldrig gett sig av, aldrig försvunnit.

Dag och natt är han mänsklighetens ständiga följeslagare

och lämnar aldrig dess sida.

Hans hängivna vård

och särskilda tillgivenhet för mänskligheten,

liksom hans genuina omsorg och kärlek till människan,

visades bit för bit

när han räddade staden Nineve.

I synnerhet avslöjade samtalet mellan Jehova Gud och Jona

fullständigt Skaparens medömkan

med mänskligheten som han själv skapade.

Genom de orden kan du få en djup förståelse

för Guds uppriktiga känslor för mänskligheten ...

ur ”Följ Lammet och sjung nya sånger”

Rekommenderad: Uppryckandets hemlighet

Är Guds verk så enkelt som människan föreställer sig?

Som en som tror på Gud bör du förstå att du i dag, genom att ta emot Guds verk under De sista dagarna och Guds plans hela verk i dig, verkligen har tagit emot stor upphöjelse och frälsning från Gud. Allt Guds verk i hela universum har fokuserats på denna grupp människor. Han har satt in alla sina ansträngningar för er och offrat allt för er; han har återvunnit och gett till er allt verk av Anden i hela universum. Det är därför som jag säger att det är ni som är de lyckliga. Dessutom har han flyttat sin härlighet från Israel, sitt utvalda folk, till er för att göra syftet med sin plan helt uppenbar genom den grupp av människor som ni är. Därför är det ni som ska ta emot Guds arv, och än mer vara arvtagare till Guds härlighet. Kanske ni alla minns dessa ord: ”För vårt ringa lidande, som bara är tillfälligt, utverkar en mycket mer överträffande och evig tyngd av härlighet åt oss.” Ni har alla hört detta ordspråk i det förflutna, och ändå förstod ingen ordens sanna mening. I dag känner ni väl till den verkliga innebörden i dem. Dessa ord är vad Gud ska uppfylla under de sista dagarna. Och de kommer att uppfyllas för dem som på ett grymt sätt är drabbade av den stora röda draken i det land där den ligger. Den stora röda draken förföljer Gud och är Guds fiende, så i detta land är de som tror på Gud underkastade förödmjukelse och förföljelse. Det är därför som dessa ord ska bli verklighet i den grupp av människor som ni är. När verket utförs i ett land som vänder sig mot Gud, möts allt hans verk av omåttligt hinder, och många av hans ord kan inte uppfyllas i god tid; därför förfinas människor på grund av Guds ord. Även detta är en form av lidande. Det är mycket mödosamt för Gud att utföra sitt verk i den stora röda drakens land, men det är genom en sådan svårighet som Gud gör ett stadium av sitt verk för att uppenbara sin visdom och sina underbara gärningar. Gud utnyttjar detta tillfälle till att fullända denna grupp människor. På grund av människors lidande, deras kaliber och allt det sataniska sinnelaget hos människor i detta orena land utför Gud sitt renings- och erövringsverk, så att han utifrån detta kan vinna ära och vinna dem som vittnar om hans gärningar. Detta är den fulla innebörden av alla de offer som Gud har gjort för denna grupp människor. Det vill säga, Gud utför erövringens verk just genom dem som vänder sig mot honom. Bara på detta sätt kan Guds stora makt manifesteras. Med andra ord, bara de som är i det orena landet är värda att ärva Guds härlighet, och bara detta kan sätta Guds stora makt i förgrunden. Det är därför som jag säger att Guds härlighet vinns i det orena landet och av dem som lever i det. Detta är Guds vilja. Detta är precis som under det stadium då Jesus verkade; han kunde bara bli förhärligad bland de fariséer som förföljde honom. Om det inte hade varit för sådan förföljelse och Judas förräderi skulle Jesus inte ha förlöjligats eller förtalats, än mindre korsfästs, och han kunde alltså aldrig ha vunnit ära. Varhelst Gud verkar i varje tidsålder och varhelst han utför sitt verk i köttet vinner han ära, och där vinner han dem som han avser att vinna. Detta är Guds verks plan och detta är hans förvaltning.

I Guds plan över många tusen år är det verk som görs i köttet indelat i två delar: Först är det korsfästelsens verk, för vilket han äras; det andra är erövrandets och fullkomnandets verk i de sista dagarna, varigenom han kommer att vinna ära. Detta är Guds förvaltning. Betrakta därför inte Guds verk eller Guds uppdrag till er som för enkla. Ni är alla arvtagare till den mycket mer oerhörda och eviga tyngden som finns i Guds härlighet, och detta påbjöds särskilt av Gud. Av de två delarna i hans härlighet är en uppenbarad i er; en del av Guds härlighet är i sin helhet skänkt till er, så att den kan vara ert arv. Detta är upphöjelsen från Gud och hans plan som förutbestämts för länge sedan. Givet storheten i det verk som Gud har gjort i det land där den stora röda draken vistas hade ett sådant verk, om det flyttats någon annanstans, för länge sedan burit storslagen frukt och lätt accepterats av människan. Och ett sådant verk skulle vara alldeles för lätt att acceptera för de präster i Västerlandet som tror på Gud, för stadiet av Jesu verk tjänar som ett föregående exempel. Därför kan han inte uppnå detta stadium av förhärligandets verk någon annanstans; det vill säga eftersom det finns stöd av alla människor och erkännande av alla nationer, så finns det ingen plats för Guds härlighet att vila på. Och detta är exakt den enastående betydelse som detta stadium av verket har i detta land. Bland er finns det inte en människa som får skydd av lagen; det är snarare så, att ni straffas av lagen, och den större svårigheten är att ingen människa förstår er, vare sig det är era släktingar, era föräldrar, era vänner eller era kolleger. Inga förstår er. När Gud förkastar er, finns det inget sätt för er att fortsätta leva på jorden. Men ändå kan människor inte stå ut med att lämna Gud; detta är innebörden av Guds erövring av människor, och detta är Guds ära. Vad ni har ärvt denna dag överträffar det som alla tidigare apostlar och profeter har ärvt och är till och med större än Mose och Petrus arv. Välsignelser kan inte tas emot på en eller ett par dagar; de måste förtjänas genom mycket offer. Det vill säga, ni måste ha förfinad kärlek, stor tro och de många sanningar som Gud ber er att nå fram till; dessutom måste ni kunna vända ert ansikte mot rättvisan och aldrig bli skrämda eller underkasta er, och ni måste ha en ständig och oförtröttlig kärlek till Gud. Beslutsamhet krävs av er, liksom en förändring av ert livs sinnelag; ert fördärv måste botas, och ni måste acceptera Guds hela iscensättning utan klagomål, och till och med vara lydiga intill döden. Detta är vad ni bör åstadkomma. Detta är det slutliga målet för Guds verk och de krav som Gud ställer på denna grupp människor. Så som han ger till er, så måste han också begära av er i gengäld och ställa passande krav på er. Därför sker allt Guds verk inte utan orsak och utifrån detta kan man se varför Gud om och om igen utför sitt med höga normer och stränga krav försedda verk. Därför bör ni vara uppfyllda av tro på Gud. Kort sagt, allt Guds verk görs för er skull, så att ni blir värda att ta emot hans arv. Detta är inte så mycket för Guds egen äras skull utan för er frälsnings skull och för att göra denna grupp människor som är svårt drabbad i det orena landet fullkomlig. Ni måste förstå Guds vilja. Och därför uppmanar jag de många okunniga människor som saknar insyn eller förnuft: Sätt inte Gud på prov och gör inte motstånd längre. Gud har redan uthärdat allt lidande som människan aldrig har uthärdat och han har för länge sedan lidit mer förödmjukelse i människans ställe. Vad mer kan ni inte släppa? Vad skulle kunna vara viktigare än Guds vilja? Vad skulle kunna stå över Guds kärlek? Det är redan en dubbelt mödosam uppgift för Gud att utföra sitt verk i detta orena land. Om människan medvetet och självsvåldigt gör överträdelser, kommer Guds verk att behöva förlängas. I vilket fall som helst är detta inte i någons intresse och det är inte till nytta för någon. Gud är inte bunden av tiden; hans verk och hans härlighet kommer först. Hur lång tid det än tar kommer han därför inte att spara någon möda om det är hans verk. Detta är Guds sinnelag: Han kommer inte att vila förrän hans verk är utfört. Först när den tiden kommer att han erhåller den andra delen av sin ära kan hans verk avslutas. Om Gud inte skulle kunna avsluta verket med den andra delen av sin ära, så kommer aldrig hans dag att inträffa, hans hand kommer aldrig att avvika från hans utvalda, hans härlighet kommer aldrig att komma över Israel och hans plan kommer aldrig att slutföras. Ni bör se Guds vilja och se att Guds verk inte är så enkelt som skapelsen av himlarna och jorden och alla ting. För verket av i dag är att förvandla dem som har fördärvats, och som har blivit ytterst känslolösa, och att rena dem som skapades och sedan bearbetades av Satan, inte att skapa Adam eller Eva, än mindre att skapa alla slags växter och djur. Hans verk nu är att rena alla som har fördärvats av Satan så att de kan vinnas tillbaka och komma att tillhöra honom och bli hans ära. Ett sådant verk är inte så enkelt som människan föreställer sig att skapelsen av himlarna och jorden och alla ting är, och det har ingen likhet med att fördöma Satan till den bottenlösa avgrunden, som människan föreställer sig. Det är snarare att förvandla människan, att vända negativt till positivt och att ta i besittning det som inte tillhör honom. Detta är den inre berättelsen om detta stadium i Guds verk. Ni måste inse det, och ni bör inte förenkla saker och ting på ett överdrivet sätt. Guds verk är olikt allt vanligt arbete. Dess under kan inte förstås av människans sinne, och dess visdom kan inte nås av detta. Under detta stadium av sitt verk skapar Gud inte alla ting, och han förstör dem inte. Det är snarare så, att han förändrar hela sin skapelse och renar allt som har orenats av Satan. Därför ska Gud påbörja ett verk av stor vikt, och detta är den fullständiga betydelsen av Guds verk. Tror du, utifrån dessa ord, att Guds verk är så enkelt?

Källa: Allsmäktige Guds Kyrka

Vad har du för tankar och rekommendationer som du läsa nu, du kan kommunicera med oss tillsammans, om du har någon förvirring och problem i din liv kan kontakta med oss när som helst, det har person med specialkompetens online för att svara för dig, må Guds kärlek med oss!

Kontakta oss

Kontakta oss via Messenger

(II) Ord om uppenbarande av nådens tidsålders verk

1. Jesus representerar allt verk under nådens tidsålder. Han inkarnerades i köttet och korsfästes på korset, och han inledde också nådens tidsålder. Han korsfästes för att fullända återlösningen verk, för att avsluta lagens tidsålder och påbörja nådens tidsålder. Därför kallades han också för ”överbefälhavaren”, ”syndoffret” och ”återlösaren”. Även om Jesu verk skilde sig innehållsmässigt från Jehovas verk var de ändå samma vad gäller principer. Jehova påbörjade lagens tidsålder, etablerade högkvarteret, det vill säga utgångspunkten, för sitt verk på jorden och utfärdade budorden; dessa var två av hans prestationer som representerar lagens tidsålder. Det verk som Jesus utförde under nådens tidsålder gick inte ut på att utfärda bud utan på att uppfylla buden och därmed införa nådens tidsålder och avsluta lagens tidsålder, som hade varat i tvåtusen år. Han var banbrytaren som kom för att inleda nådens tidsålder, samtidigt som den största delen av hans verk handlade om försoning. Alltså var även det han åstadkom tvådelat: att inleda en ny tidsålder och slutföra återlösningens verk genom sin korsfästelse. Sedan gav han sig av. Vid den här tidpunkten avslutades lagens tidsålder och människan trädde in i nådens tidsålder.

Utdrag ur ”Den sanna historien bakom verket under återlösningens tidsålder” i ”Ordet framträder i köttet”

2. Det verk Jesus gjorde var i enlighet med människans behov i den tidsåldern. Hans uppgift var att återlösa mänskligheten och förlåta dem deras synder, och därför utgjordes hans sinnelag helt och hållet av ödmjukhet, tålamod, kärlek, fromhet, fördragsamhet, barmhärtighet och kärleksfull vänlighet. Han välsignade mänskligheten rikligt och gav dem nåd i överflöd, och allt de möjligen skulle kunna få glädje av gav han dem för deras förnöjelse: frid och lycka, sin tålmodighet och kärlek, sin nåd och kärleksfulla vänlighet. På den här tiden var allt människan möttes av ett överflöd av saker att glädjas åt: Deras hjärtan var fridfulla och trygga, deras ande hade fått tröst och de stärktes av frälsaren Jesus. Att de kunde få dessa saker berodde på tiden de levde i. Under nådens tidsålder hade människan redan fått utstå Satans fördärv, och därför krävde verket att försona hela mänskligheten ett överflöd av nåd, oändlig fördragsamhet och oändligt tålamod och än mer ett offer som kunde sona för mänsklighetens synder så att det skulle uppfylla sitt syfte. Det som mänskligheten såg under nådens tidsålder var bara mitt försoningsoffer för mänsklighetens synder, det vill säga Jesus. Det enda de visste var att Gud kunde vara barmhärtig och fördragsam, och det enda de såg var Jesu nåd och kärleksfulla vänlighet. Det här berodde helt och hållet på att de levde i nådens tidsålder. Det innebar att innan de kunde bli återlösta måste de ta del av de många olika typer av nåd som Jesus skänkte dem; endast detta var till fördel för dem. På det här sättet kunde de bli förlåtna för sina synder genom att glädja sig åt nåden, och de fick även chansen att återlösas genom att glädja sig åt Jesu fördragsamhet och tålamod. Enbart genom Jesu fördragsamhet och tålamod vann de rätten att ta emot förlåtelse och njuta av överflödet av nåd som Jesus skänkte – precis som Jesus sade: ”Jag har inte kommit för att återlösa rättfärdiga utan syndare, för att låta syndare få förlåtelse för sina synder.” Om Jesus hade inkarnerats med ett sinnelag av dömande, förbannelse och intolerans mot människans brott, då skulle människan aldrig ha fått chansen att bli försonad och i stället skulle hon ha förblivit syndig för evigt. Om så hade varit fallet skulle den sextusenåriga förvaltningsplanen ha stannat upp under lagens tidsålder och lagens tidsålder skulle ha förlängts med sextusen år. Människans synder skulle bara ha blivit fler och allvarligare, och skapandet av mänskligheten skulle inte ha lett till något. Människorna skulle bara ha kunnat tjäna Jehova under lagen, men deras synder skulle ha överstigit dem som begicks av människorna som skapades först. Ju mer Jesus älskade mänskligheten, förlät dem deras synder och gav dem tillräckligt med nåd och kärleksfull vänlighet, desto mer fick människorna möjligheten att bli räddade, att bli kallade de förlorade lammen som Jesus köpte tillbaka till ett högt pris. Satan kunde inte lägga sig i hans verk eftersom Jesus behandlade sina anhängare på samma sätt som en kärleksfull moder behandlar det lilla barnet vid sitt bröst. Han blev inte arg på dem eller föraktade dem, utan var full av tröst. Han fick aldrig ett raseriutbrott mitt ibland dem, utan stod ut med deras synder och såg mellan fingrarna med deras dårskap och okunskap, till den grad att han sa ”förlåt andra sjuttio gånger sju gånger”. Så hans hjärta förvandlade andra människors hjärtan. Det var på det här sättet som människorna fick förlåtelse för sina synder genom hans fördragsamhet.

Utdrag ur ”Den sanna historien bakom verket under återlösningens tidsålder” i ”Ordet framträder i köttet”

3. Även om Jesus i sin inkarnation var helt utan känsla, tröstade han alltid sina lärjungar, sörjde för dem, hjälpte dem och stödde dem. Hur mycket verk han än utförde eller hur mycket lidande han än utstod, krävde han aldrig för mycket av människorna, utan var alltid tålmodig och fördragsam med deras synder, så att människor under nådens tidsålder tillgivet kallade honom ”den älskvärda frälsaren Jesus”. Det som Jesus hade och var för människorna på den tiden – för alla människor – var nåd och kärleksfull vänlighet. Han kom aldrig ihåg folks överträdelser, och hans behandling av dem var inte baserad på deras överträdelser. Eftersom det var en annan tidsålder, gav han ofta folket gott om mat och dryck så att de kunde äta sig mätta. Han behandlade alla som följde honom med nåd, helade de sjuka, drev ut demoner, uppväckte de döda. För att folket skulle tro på honom och se att allt han gjorde var gjort ärligt och uppriktigt, gick han så långt att han återupplivade ett ruttnande lik, och visade dem att i hans händer kunde till och med de döda komma tillbaka till livet. På det här sättet uthärdade han i tystnad och utförde sitt återlösningsverk mitt ibland dem. Redan innan Jesus spikades upp på korset hade han tagit på sig mänsklighetens synder och blivit ett syndoffer för människorna. Till och med innan han blev korsfäst hade han redan öppnat vägen till korset för att försona mänskligheten. Till slut spikades han upp på korset, offrade sig för korsets skull och skänkte all sin nåd, kärleksfulla vänlighet och helighet till mänskligheten. Mot mänskligheten var han alltid tolerant, aldrig hämndlysten, utan förlät dem deras synder, uppmanade dem att omvända sig och lärde dem att visa tålamod, fördragsamhet och kärlek, att följa i hans fotsteg och offra sig själva för korsets skull. Hans kärlek till bröderna och systrarna överträffade hans kärlek till Maria. Det verk som han utförde hade som princip att hela folket och driva ut demoner, allt för hans återlösnings skull. Vart han än gick behandlade han alla som följde honom med nåd. Han gjorde de fattiga rika, fick de lama att gå, de blinda att se och de döva att höra. Han bjöd till och med in de lägsta, de nödlidande och syndarna att sitta vid samma bord som honom. Han undvek dem aldrig utan var alltid tålmodig, och sade till och med: ”Om en herde förlorar ett av hundra får, kommer han att lämna de nittionio för att söka efter det enda förlorade fåret och när han finner det kommer han verkligen att glädja sig.” Han älskade sina följare som en tacka älskar sina lamm. Trots att de var dåraktiga och okunniga, och var syndare i hans ögon, och dessutom var de lägsta medlemmarna i samhället, såg han dessa syndare – människor som andra föraktade – som sina ögonstenar. Eftersom han föredrog dem offrade han sitt liv för deras skull, som ett lamm som offrades på altaret. Han rörde sig mitt ibland dem, som om han var deras tjänare, och lät dem använda honom och slakta honom, och underkastade sig dem villkorslöst. För sina följare var han den älskvärda frälsaren Jesus, men för fariseerna, som undervisade människorna från sina höga hästar, visade han inte nåd och kärleksfull vänlighet, utan avsky och förargelse. Han utförde inte mycket verk bland fariseerna, utan undervisade och tillrättavisade dem bara emellanåt. Han rörde sig inte mitt bland dem och utförde återlösningsverket och han gjorde inte heller några tecken eller under. Han skänkte all sin nåd och kärleksfulla vänlighet till sina följare, och härdade ut för dessa syndares skull ända till slutet, när han spikades upp på korset och genomled varje förödmjukelse ända tills han fullständigt hade försonat hela mänskligheten. Det var summan av hans verk.

Utdrag ur ”Den sanna historien bakom verket under återlösningens tidsålder” i ”Ordet framträder i köttet”

4. Så snart det andra skedet av Guds verk var fullbordat – efter korsfästelsen – uträttades Guds verk med att rädda människan från synden (vilket innebär att rädda människan ur Satans grepp). Från den stunden behövde mänskligheten bara erkänna Herren Jesus som sin frälsare för att hennes synder skulle bli förlåtna. Teoretiskt sett var människans synder inte längre ett hinder för att hon skulle uppnå frälsning och komma inför Gud, och de var inte längre det övertag med vilket Satan anklagade människan. Det beror på att Gud själv hade utfört riktigt verk, hade blivit lik, och en försmak av, syndigt kött och Gud själv var syndoffret. På det viset steg människan ner från korset, blev friköpt och frälst tack vare Guds kött, likt detta syndiga kött. Och då kom människan, efter att ha blivit tillfångatagen av Satan, ett steg närmare att acceptera frälsningen inför Gud. Det skedet av verket var givetvis Guds förvaltning som var ett steg vidare från Lagens Tidsålder, på en djupare nivå än Lagens Tidsålder.

Utdrag ur ”Människan kan endast bli räddad under Guds förvaltning” i ”Ordet framträder i köttet”

5. Utan Jesu återlösning skulle mänskligheten för evigt ha levt i synd och blivit syndens barn, demoners avkomlingar. Om det hade fortsatt på det här sättet skulle hela världen ha blivit ett hem för Satan, en plats där han slagit sig ner. Men återlösningsverket krävde att han visade nåd och kärleksfull vänlighet mot mänskligheten; bara på detta sätt kunde mänskligheten få förlåtelse och till sist vinna rätten att göras fullständig och helt och hållet vunnen. Utan detta skede av verket skulle den sextusenåriga förvaltningsplanen inte ha kunnat fortsätta. Om Jesus inte hade blivit korsfäst, om han bara hade helat människor och drivit ut deras demoner, då skulle människorna inte ha kunnat bli helt förlåtna för sina synder. Under de tre och ett halvt år då Jesus utförde sitt verk på jorden slutförde han bara hälften av sitt återlösningsverk. Sedan, genom att spikas upp på korset och bli lik syndigt kött, genom att lämnas över till den onde, fullbordade han korsfästelsens verk och blev herre över mänsklighetens öde. Först efter att han hade överlämnats i Satans händer försonade han mänskligheten. I trettiotre och ett halvt år led han på jorden och blev förlöjligad, förtalad och övergiven, ända till den punkt där han inte hade någon plats att lägga sitt huvud, ingen viloplats och han korsfästes senare med hela sitt vara – en helig och oskuldsfull kropp – uppspikad på korset. Han uthärdade alla former av lidande som existerar. De som hade makt hånade och plågade honom, och soldaterna spottade honom till och med i ansiktet; trots det förblev han tyst och härdade ut ända till slutet, underkastade sig villkorslöst ända till dödsögonblicket, varefter han försonade hela mänskligheten. Först då fick han tillåtelse att vila. Det verk som Jesus utförde representerar endast nådens tidsålder; det representerar inte lagens tidsålder och är inte heller ett substitut för de sista dagarnas verk. Det här är essensen i Jesu verk under nådens tidsålder, den andra tidsålder som mänskligheten har genomgått – återlösningens tidsålder.

Utdrag ur ”Den sanna historien bakom verket under återlösningens tidsålder” i ”Ordet framträder i köttet”

Källa: Allsmäktige Guds kyrkan

Vedermödan är över oss: Vad är Guds vilja?

Det “nya coronaviruset” – ord som sätter skräck i människors hjärtan – fick sitt första utbrott i kinesiska Wuhan och har sedan spridit sig över hela klotet. Mängder av människor dör runtom i världen och många fler befinner sig i ett ständigt tillstånd av panik och fruktar att de stora katastroferna är över oss. Ingen vet hur länge den här pandemin kommer att vara eller hur många liv den kommer att kräva. Men de som tror på Gud vet i sitt hjärta att allting händer med Guds tillåtelse och att absolut ingenting kan ske utan den. Så vad är då Guds vilja med att låta denna hemsökelse drabba oss?

Titta bakåt i historien och sök Guds vilja

I Gamla testamentet berättas att invånarna i Sodom var onda, promiskuösa och fördärvade och att staden svämmade över av blodtörst och mordlystnad. Så till den grad att invånarna till och med ville döda änglar. Att vända om var något som aldrig föll dem in, så Gud lät eld regna ner över dem från himlen och förgöra dem allesamman. De som är väl insatta i Bibeln vet emellertid att innan Gud lät katastrofen drabba staden vädjade Abraham till Gud å Sodoms vägnar. Här är ett utdrag från denna berättelse i Bibeln: ”Och Jehova sade: ’Om jag i Sodom finner femtio rättfärdiga i staden ska jag skona hela platsen för deras skull’” (1 Mos 18:26). ”Och han sade: ’Kanske kommer det att finnas tio där.’ Han svarade: ’Jag skall inte förstöra den’” (1 Mos 18:32). De här verserna uppenbarar inte bara Guds rättfärdiga sinnelag utan ger dessutom en aning om Guds stora barmhärtighet och mildhet. Gud skulle ha skonat Sodom om det funnits femtio rättfärdiga människor där, och han skulle ha skonat staden även om det så bara funnits tio rättfärdiga där. Oavsett hur djupt fördärvade och onda människorna var hoppades Gud ändå att de skulle vända om. Det är ett smärtsamt faktum att det inte fanns ens tio rättfärdiga människor i en så stor stad, så till slut hade Gud inget annat val än att förstöra den.

De människor som lever idag i den här världen, som myllrar av frestelser, är ännu värre än invånarna i Sodom den gången för länge sedan. Folk i dag har blivit så extremt fördärvade av Satan: De avgudar ondska och älskar orättfärdighet; jorden översvämmas av våld och otukt och överallt längs huvudgator och i smala gränder ser man karaokebarer, fotmassagesalonger, hotell och dansklubbar. De här ställena är fulla av ondska och promiskuitet. Alla är ytterst depraverade och lever för att äta, dricka, roa sig och frossa i fysiska nöjen. Det finns ingen kärlek mellan människor, utan alla bedrar, slåss och tävlar med varandra om status, berömmelse och rikedom; de lurar och intrigerar mot varandra och råkar till och med i slagsmål över pengar och profit. Hela mänskligheten lever under Satans styre och ingen hyser någon kärlek till det som är positivt, längtar efter ljus eller kommer fram för att ta emot Guds frälsnings nåd. Även troende lever i en kretsgång av synder och syndabekännelser, fullkomligt oförmögna att hålla fast vid Herrens undervisning. De går så långt att de följer världsliga trender och strävar efter köttets nöjen. De kan inte kasta av sig syndens bojor fastän de vet att de lever i synd – deras hjärtan har irrat alltför långt bort från Gud. Har inte hela mänskligheten, som är så ytterligt fördärvad, för länge sedan nått den punkt där den borde ha utplånats?

Gud hoppas att folk kan ångra sig

Katastrofer inträffar, den ena efter den andra, och Guds vilja är att vi ska komma inför honom och ångra oss. Han önskar att alla ska vända om och vill inte att någon ska förgås. För tvåtusen år sedan sa Herren Jesus: ”Omvänd er, för himmelriket är nära” (Matt 3:2). Nu kanske några av er säger: ”de icketroende tror ju inte på Gud, så de kan omöjligt vända om. Men efter att ha kommit till tro på Herren gråter vi ofta bittert inför honom när vi ber. Vi erkänner synderna vi begått och vi gör inget dåligt mer. Vi kan vara toleranta och tålmodiga mot andra. Vi kan ge till välgörenhet och skänka pengar och hjälpa andra, vi kan även ägna all vår tid åt att jobba och slita för Herren och vi sviker inte Herren även om man griper oss och sätter oss i fängelse. Är inte det sann omvändelse? Om vi orubbligt utövar vår tro på det här sättet kommer Herren att beskydda oss och förhindra att vi sveps iväg av katastroferna. Men är det verkligen så? Herren Jesus sa en gång: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Var och en som begår synd är syndens slav. Slaven blir inte kvar i huset för alltid, men sonen blir kvar för alltid” (Joh 8:34-35). När vi har kommit till tro på Herren kan vi vara ödmjuka och tålmodiga, vi kan hjälpa andra och vi kan göra uppoffringar, offra oss själva, predika evangelie, vittna om Herren och bete oss väl utåt sett. Men vad vi inte kan förneka är att de fördärvade sinnelag som finns inom oss, sådant som arrogans, egenkärlek, oärlighet, bedräglighet, själviskhet och tarvlighet, inte har tvättats bort och att vi fortfarande kan synda när som helst. Vi vet till exempel mycket väl att Herren kräver att vi ska var ärliga, men eftersom vi styrs av vår själviska, avskyvärda natur kan vi inte låta bli att ljuga och bedra så snart någonting inkräktar på våra personliga intressen; styrda av vår arroganta, egenkära natur försöker vi alltid få andra att göra som vi säger oavsett vad det är, och när de inte gör det blir vi arga och läxar upp dem; och när vi drabbas av olyckor och prövningar klagar vi och lägger skulden på Herren. Det här är bara några få exempel. Våra synder är som ogräs – vi hinner bara klippa av dem så dyker de upp igen. Även om vi gråter bittert varenda dag när vi ber och bekänner våra synder så ändrar vi oss inte. Kan detta vara sann omvändelse? Vem skulle kunna garantera att Gud kommer att beskydda en sådan människa under katastroferna? Sann omvändelse är när en människas sataniska sinnelag renas och förändras, när hon inte längre gör det som är ont, syndar eller sätter sig upp mot Gud. De är när hon verkligen kan underkasta sig Gud och dyrka honom. Sådana människor är de enda som är lämpade att ärva Guds löften och välsignelser och träda in i himmelriket. Precis som det står i Bibeln: ”Så skall ni nu vara heliga, för jag är helig” (3 Mos 11:45). ”Saliga de som tvättar sina kläder rena. De skall få tillgång till livets träd och komma in genom portarna till staden” (Upp 22:14).

Hur man uppnår sann omvändelse och får Guds beskydd

Hur kan vi uppnå sann omvändelse? Herren Jesus sa en gång: ”Jag har mycket mer att säga er, men ni kan inte ta emot det nu. Men när han, sanningens Ande, kommer, ska han leda er till hela sanningen; för han skall inte tala av sig själv, utan vadhelst han hör skall han tala; och han skall visa er vad som skall ske” (Joh 16:12–13). ”Ty tiden är inne att domen måste börja med Guds hus” (1 Pet 4:17). ”Helga dem genom din sanning: Ditt ord är sanning” (Joh 17:17). Herren profeterade att han skulle komma tillbaka i de sista dagarna, att han skulle uttrycka fler och högre sanningar än i nådens tidsålder och att han skulle genomföra ett steg av verk för att döma och rena människan. Det sker för att vi ska kunna befrias från syndens bojor en gång för alla och bli renade och förvandlade. Eftersom det verk som Herren Jesus utförde i nådens tidsålder var återlösningens verk kunde folk få sina synder förlåtna genom att tro på honom. Men folk blev inte renade från sin syndiga natur. Endast genom att acceptera Herrens dömande verk i de sista dagarna, låta våra fördärvade sinnelag renas och förändras och aldrig mer göra något ont, synda eller sätta oss upp mot Gud, kan vi sägas verkligen ha blivit omvända. Först då kommer vi att få Guds beskydd och överleva katastroferna.

Herren Jesus har redan återvänt. Han är den inkarnerade Allsmäktige Gud. Allsmäktige Gud – de sista dagarnas Kristus – utför domens verk med början i Guds hus med Herren Jesu återlösningsverk som grundval. Allsmäktige Gud säger: ”Under de sista dagarna använder Kristus många olika sanningar för att undervisa människan, blotta människans väsen och dissekera hennes ord och gärningar. De orden inkluderar olika sanningar … När Gud tar sig an domens verk klarlägger han inte bara människans natur med ett fåtal ord, utan han blottar, åtgärdar och beskär den under en längre tid. Sådana metoder för blottläggande, åtgärd och beskärning kan inte ersättas med vanliga ord, utan med den sanning som människan inte alls besitter. Endast den sortens metoder kan kallas dom, endast genom dom av det slaget kan människan kuvas och grundligt övertygas att underkasta sig under Gud och dessutom vinna sann kunskap om Gud. Vad domens verk ger upphov till är människans förståelse av Guds sanna ansikte och sanningen om sin egen upproriskhet. Domens verk låter människan vinna stor förståelse av Guds vilja, syftet med Guds verk och de hemligheter som är obegripliga för henne. Det låter också människan känna igen och bli medveten om sitt eget fördärvade inre väsen och rötterna till detta fördärv och även upptäcka människans uselhet. Domens verk ger upphov till alla dessa effekter, för substansen i detta verk är i själva verket arbetet med att öppna upp Guds sanning, väg och liv för alla dem som tror på honom” (”Kristus utför domens verk med sanningen” i ”Ordet framträder i köttet”)

För att frälsa oss från våra sataniska sinnelags bojor uttrycker Allsmäktige Gud alla de sanningar som kan rena oss och frälsa oss helt och hållet. Han avslöjar hemligheterna med Guds sextusenåriga förvaltningsverk: han uppenbarar källan till världens ondska, liksom essensen och sanningen om Satans fördärv av människan. Genom att uppleva Guds ords dom ser vi hur djupt vi fördärvats av Satan. Arrogans, egenkärlek, själviskhet, tarvlighet, oärlighet, bedräglighet, girighet och ondska – ingenting vi lever ut har någon likhet med mänsklighet och det får Gud att avsky och hata oss. Samtidigt lär vi känna Guds rättfärdiga sinnelag som inte tolererar några överträdelser. Vi inser att våra sataniska fördärvade sinnelag alltid styr vårt liv, och att om vi inte omsätter sanningen i praktiken kommer Gud förvisso att avsky och förkasta oss. Först då kastar vi oss ner inför Gud och ångrar oss. Vi hatar våra synder och vill leva efter Guds ord. Genom att försaka vårt kött om och om igen och utöva sanningen blir våra fördärvade sinnelag successivt renade och förändrade. Vi gör inte längre uppror mot Gud eller motarbetar honom, utan vi börjar att verkligen underkasta oss Gud och dyrka honom. Sådana människor är de enda som verkligen är omvända och kommer att få Guds beskydd och överleva katastroferna.

Allsmäktige Gud framträdde och inledde sitt verk för 30 år sedan. Evangeliseringsarbetet har spridit sig till vartenda land i världen och de miljoner ord som Allsmäktige Gud uttryckt har för länge sedan publicerats på internet. Dessa ord har översatts till mer än 20 språk; de vittnar och är öppet tillgängliga för hela mänskligheten. I denna ytterst mörka och onda tidsålder framträder de sanningar som uttrycks av de sista dagarnas Kristus som det sanna ljuset, som blixten som flammar från öst till väst. De vittnar för hela mänskligheten: Gud har framträtt och Herren Jesus har kommit tillbaka. Han uttrycker sanningen för att rena och frälsa människan, och enda sättet för människan att uppnå full frälsning är att acceptera Allsmäktige Gud. Men mänskligheten har blivit mycket djupt fördärvad av Satan. Ingen älskar sanningen. Det enda folk vill är att trakta efter syndens nöjen. De är inte villiga att undersöka Allsmäktige Guds verk i de sista dagarna eller acceptera hans dom och tuktan i de sista dagarna. Tvärtom har folk djupt rotade uppfattningar om Guds verk, och somliga till och med motarbetar och fördömer Guds verk i de sista dagarna. Alla lever i synd utan någon tanke på omvändelse. Få människor längtar efter sanningen eller ljuset. De katastrofer vi ser idag är Guds sista påminnelse, hans sista varning, till mänskligheten. Och ännu mer än så – de är Guds frälsning. Endast genom att komma inför Gud för att omvända oss kan vi få Guds beskydd undan katastroferna.

Lyssna på Guds förmaningar

Allsmäktige Gud säger: ”Alla sorters katastrofer kommer att inträffa, den ena efter den andra; alla länder och alla platser kommer att drabbas av stora olyckor: farsoter, hungersnöd, översvämningar, torka och jordbävningar inträffar överallt. De här katastroferna sker inte bara på en eller två platser, inte heller kommer de att vara över på en eller två dagar, utan tvärtom kommer de att breda ut sig över ett större och större område och bli allt svårare. Under den här tiden kommer alla slags insektsplågor att avlösa varandra och kannibalism är något som kommer att förekomma överallt. Detta är min dom över alla länder och folk” (”Kapitel 65” i ”Kristi yttranden i begynnelsen” i ”Ordet framträder i köttet”). ”Om mänskligheten vill ha ett gott öde, om ett land vill ha ett gott öde, då behöver människan böja sig inför Gud i tillbedjan, ångra sig och erkänna sina synder inför Gud. Annars kommer människans öde och slutmål oundvikligen att bli katastrofala” (”Gud styr över hela mänsklighetens öde” i ”Ordet framträder i köttet”). ”Mitt slutliga verk är inte bara till för att straffa människan utan också för att ställa i ordning människans slutmål. Dessutom är det för att få erkännande från alla för allt som jag har gjort. Jag vill att varje människa skall se att allt jag har gjort är rätt, och att allt jag har gjort är ett uttryck för mitt sinnelag; det är inte människans gärning, och minst av allt naturens, som har frambringat mänskligheten. Tvärtom är det jag som livnär varje levande varelse i skapelsen. Utan min existens kommer mänskligheten bara att förgås och utsättas för olyckornas gissel. Ingen människa kommer någonsin mer att se den fagra solen och månen eller den gröna världen; mänskligheten skall endast möta den kyliga natten och den ostoppbara dödsskuggans dal. Jag är mänsklighetens enda frälsning. Jag är mänsklighetens enda hopp, och dessutom är jag han som hela mänsklighetens existens vilar på. Utan mig kommer mänskligheten omedelbart att bli helt stillastående. Utan mig kommer mänskligheten att drabbas av katastrofer och bli nedtrampade av alla slags spöken, fastän ingen fäster avseende vid mig. Jag har gjort verk som inte kan göras av någon annan, och mitt enda hopp är att människan kan återbetala mig med några goda gärningar” (”Du bör bereda goda gärningar så det räcker för ditt slutmål” i ”Ordet framträder i köttet”).

Katastroferna blir värre och värre över hela världen och sprider sig över allt större områden. De som drabbas kan inte fly undan och det känns som om världens undergång snart är över oss. Men vi vet alla att Gud styr över våra öden och alla katastrofer är i hans händer. Vår enda möjlighet att få Guds beskydd undan katastroferna och överleva är om vi kommer inför Gud och omvänder oss och accepterar hans dom och tuktan i de sista dagarna. Vart världen är på väg är något som utvecklas inför våra ögon. När Gud har frälst alla dessa som han kan frälsa kommer han att låta de stora katastroferna förgöra denna onda, orena värld. När den stunden är inne, kommer de som inte har kommit inför Gud att svepas bort av katastroferna under gråt och tandagnisslan.

Redaktörens anmärkning: Nu när du har läst denna artikel, förstår du vad som är Guds vilja med att utlösa katastroferna? Och har du nu funnit vägen till att få Guds skydd från katastroferna? Om du har några ytterligare frågor eller problem är du välkommen att kontakta oss när som helst via chatten eller meddelandefunktionen på vår hemsida och tala med oss.

Källa: Den Allsmäktige Guds kyrka

Huruvida vi kan få Guds nåd beror på om människor verkligen omvänder sig till Gud

När vi tittar tillbaka på de två onda städerna som det står om i Bibeln - Sodom och Nineve - bodde Gud inte i folkets hjärtan i dessa två städer, och deras ondska och fördärv hade redan nått en avskyvärd nivå för både människan och Gud. I Guds ögon förtjänade de två städerna därför att förstöras, men på grund av deras olika attityder när folket i de två städerna fick Guds varning ledde det till olika slut för dem. Folket i Sodom bestred öppet Gud, ingen omvände sig till Gud. Deras envisa inställning att motsätta sig Gud kränkte Guds sinnelag och småningom förintades de därför av Gud för evigt. Men i staden Nineve omvände sig och bekände både kungen och undersåtarna inför Gud i kläder av säcktyg, sittande i aska, när de hörde Jonas meddelande om att Gud skulle förstöra dem efter 40 dagar, och slutade göra onda saker mot Gud. Deras fruktan för Gud resulterade i Guds barmhärtighet och förlåtelse. Hela staden Nineve överlevde genom att bekänna inför Gud och omvända sig. Från Sodom och Nineves olika öden kan vi se att när vi hör Guds varning och om Hans arbete, om vi har fruktan för Gud, avgör utövandet av sann omvändelse om vi kan få Guds barmhärtighet och frälsning.

Guds ord säger: ”Gud använde sin attityd för att berätta följande för folket: Det är inte så att Gud inte tolererar människor, eller att han inte vill visa barmhärtighet mot dem; det är det att de sällan på riktigt ångrar sig inför Gud, och det är sällsynt att människor på riktigt vänder sig bort från sina onda vägar och överger våldet i sina händer. När Gud är arg på människan, hoppas han med andra ord att människan kommer att kunna ångra sig på riktigt, och han hoppas att få se människans sanna ånger, då han frikostigt kommer att fortsätta skänka sin barmhärtighet och tolerans till människan. Det vill säga att människans onda uppförande drar på sig Guds vrede, medan Guds barmhärtighet och tolerans skänks till dem som lyssnar på Gud och på riktigt ångrar sig inför honom, till dem som kan vända sig bort från sina onda vägar och överge våldet i sina händer. Guds attityd uppenbarades väldigt tydligt i hans behandling av Nineveborna: Guds barmhärtighet och tolerans är inte alls svåra att erhålla; han kräver ens sanna ånger. Så länge människor vänder sig bort från sina onda vägar och överger våldet i sina händer, kommer Gud att ändra sig i sitt hjärta och ändra sin attityd mot dem.”

Rekommenderad: Vad är synd